Historia

KASerngatan 21
Norra MAKASinsgatan 9

Kaserntorget, som har uppkallats efter Gardets kasern i söder på den stora öppna platsen, har upplevt allt från militärparader i början av det föregående seklet till ungdomsdanser på 1960–70-talet.

Kasarmikatu 21 - Pohjoinen Makasiinikatu 11, 1930-luku Kuva: Anton Rönnberg / Helsingin kaupunginmuseo
Kaserngatan 21–Norra Magasinsgatan 11, 1930-talet Foto: Anton Rönnberg/Helsingfors stadsmuseum

För att liva upp den öppna platsen i norr uppförs en helt ny affärsbyggnad.

Under de senaste decennierna har Kaserntorget närmast fört en slumrande tillvaro bland ett byggnadsbestånd från olika epoker och bland olika ämbetshus.

Det komplex i element och med ytbeläggning i mässing som finns på tomten Kaserngatan 21–Norra Magasinsgatan 9 och som uppfördes i stället för ett gammalt stenhus på 1960-talet skall nu rivas. I stället uppförs ett till sitt formspråk modernt naturstenshus som respekterar historien och de övriga värdefastigheterna invid den öppna platsen.

Från skola till ämbethus

På 1800-talet uppfördes hållbara byggnader i sten. C. L. Engel ritade den första byggnaden på Kaserngatan 21 på 1830-talet. Tvåvåningsbyggnaden i sten inrymde en skola under nästan ett helt sekel.

I början av följande sekel, år 1918, övertogs byggnaden av stadens dåvarande byggnadskontor. Byggnaden blev dock snabbt för liten. När Helsingfors byggnadsverk grundades några decennier senare arbetade tjänstemännen inom stadens byggsektor redan på ytterligare fyra platser.

Några år efter att byggnadsverket grundades beslöt verket sig för att placera alla funktioner under ett och samma tak på Kaserngatan 21. För tomten utarbetades i brådskande ordning en ny detaljplan som tillät en högre byggnad än förut.

På 1960-talet, endast tre år efter att det nya ämbetshuset hade blivit färdigt, förvärvade staden också den intilliggande tomten Norra Magasinsgatan 9. På denna uppfördes med en ännu snabbare tidtabell än grannbyggnaden en tillbyggnad till ämbetshuset som i tidens anda bekläddes med mörk mässing.


Gardeshallen i början av 1900-talet Fotograf: Okänd/Helsingfors stadsmuseum
Gardeshallen i början av 1900-talet Fotograf: Okänd/Helsingfors stadsmuseum

Från bostadshus till tillbyggnad

På Norra Magasinsgatan 9 fanns ursprungligen en dekorativ bostadsbyggnad som hade ritats av arkitektbyrån Grahn, Hedman & Wasastjerna, som blev färdig 1890 och som hade använts som ämbetshus sedan 1930-talet.

Tre decennier senare hyrdes den då redan rätt så förfallna byggnaden ut till Helsingfors stad som ett härbärge med provisorisk inkvartering för män. Bara några år sedan fattades beslut om att riva hela byggnaden.

Beslutet om att riva den gamla byggnaden förordades av en ung arkitekt som ett år tidigare hade fått en tjänst på byggnadsverket och som också ritade tillbyggnaden till ämbetshuset. Vid sidan av detta objekt är arkitekten närmast känd för sitt arbete i anslutning till stadens mobila kiosker.

Livligt centrum förr i tiden

I början av 1900-talet hörde Kaserntorget till ett av stadslivets centrum. På torget hölls ryska officerares begravningar och andra evenemang; vid torget pågick dessutom en livlig kommers i den av A. Lindqvist ritade saluhallen med sina många små bodar.

I slutet av 1950-talet fick saluhallen, som gick under namnet Gardeshallen, ge plats för en nybyggnad trots köpmännens protester och deras vilja att renovera hallen. I tidens anda ville man ersätta saluhallen med en modern utställnings- och affärsbyggnad, Expo-hallen, som ursprungligen skulle vara endast temporär. Den nya hallen blev färdig 1960 och kantar torget alltjämt, över 50 år senare.


Kasarmitori 1906 Kuva: Nils Wasastjerna / Helsingin kaupunginmuseo
Kaserntorget 1906 Foto: Nils Wasastjerna/Helsingfors stadsmuseum

Slumrande decennier

Byggnadsverkets fastighetskomplex som överspänner två adresser har använts som ämbetshus från det att det slutgiltigt stod färdigt vid övergången mellan 1960- och 1970-talet.

Till Kaserntorgsområdets slumrande tillvaro har också bidragit de omgivande ämbetshusen som används endast dagtid. Det är kanske framför allt de som tillbringade sin ungdom i dåvarande Expo-hallen på 1960-talet som kanske minns den öppna platsens livfulla dagar. I dagens låga Gardeshall invid torget finns ett litet postkontor och en livsmedelsaffär.


Nuoria Kasarmitorin Expo-hallilla 1960-luvulla, Kuva: Bonin von Volker / Helsingin kaupunginmuseo
Ungdomar i Expo-hallen invid Kaserntorget på 1960-talet Foto: Bonin von Volker/Helsingfors stadsmuseum
Rakennusvirasto, Kasarmikatu 21 vuonna 2014 Kuva: Juho Nurmi / Helsingin kaupunginmuseo
Byggnadsverket, Kaserngatan 21 år 2014 Foto: Juho Nurmi/Helsingfors stadsmuseum

Nytt uppvaknande

Området har en lång och variationsrik historia. Det reformvänliga och till och med intensiva rivandet och byggandet på framför allt 1950- och 1960-talet påverkade betydligt livet på Kaserntorget och i dess närområden.

Kaserntorget kommer att få ett nytt levande ansikte med respekt för stadslivet när den nya byggnaden på Kaserngatan 21 står färdig 2017. Vid sidan av kontorsutrymmen skall huset inrymma en restaurang som betjänar stadsinvånarna också kvällstid.


För balken över fotona för att se vilka förändringar kommer att ske.

#

Projektet

Tanken bakom den kontorsbyggnad som uppförs invid Kaserntorget i Helsingfors centrum omfattar mer än bara sten och murbruk.

Mer om projektet

#

Historia

Kaserntorget har upplevt allt från militärparader i början av det föregående seklet till ungdomsdanser på 1960–70-talet.

Läs den kompletta historien

#

Arkitektur

Den moderna byggnaden har också ett unikt läge; det är väldigt sällan man får en chans att bygga någonting alldeles nytt i Helsingfors stadskärna.

Bekanta dig med arkitekturen

#

Fastighetsägare

Som fastighetsägarna för Kaserngatan 21 fungerar kapital- och fastighetsplaceringsbolagen Ahlström Capital, HGR Property Partners och YIT.

Om fastighetsägarna